Våra projekt 2020

Aktiviteter under Almedalsveckan, Visby

Sedan 2016 har Nätverket för Byggekologi (upprinnelsen till Stiftelsen Byggekologi) under Almedalsveckan i Visby varje år arrangerat föreläsningar, panelsamtal och diskussioner som ska verka för att snabba på utvecklingen mot en i sanning mer ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar samhällsutveckling inom stadsplanering och byggsektor.
Hur planerar vi våra samhällen och bygger våra hus för en anpassning till ekologi och livets villkor på jorden? Det handlar om hälsosamma hus, resurshushållning, lokala kretslopp och anpassning till platsen.

 Läs mer


Klimatkompensation i byggnader i Sverige.

Varje ny byggnad medför en ny klimatbelastning som behöver kompenseras för att inte den sammanlagda klimatbelastningen i landet ska öka. Klimatkompensation görs idag i stor omfattning för olika klimatbelastande aktiviteter. Ofta görs det på tveksamma grunder i utvecklingsländer. För att Sverige ska bli klimatneutralt år 2045, vilket är ett nationellt mål, krävs att utsläppen minskar kraftigt i Sverige. Därför bör klimatkompensation i första hand gå till att minska utsläppen här.

 Läs mer

Utbildning om energieffektivisering i byggnader genom driftstrategin behovs- och årstidsanpassad ventilation.

Stiftelsen Byggekologi utvecklar en form av utbildning för att sprida kunskaper om alternativa klimatsystem.

För nybyggnation: Termit-ventilation eller hybridventilation och passiv värme och kyla ur markkulvert med driftstrategin behovs- och årstidsanpassad ventilation.

Befintliga byggnader: Upprustning av befintlig klimatanläggning med utrustning för driftstrategin behovs- och årstidsanpassad ventilation.

Läs mer.

Nybyggnation på Gotland.

Alltför länge har ”business as usual” fått pågå inom den ekonomiska världen och i vårt gemensamma samhällsbygge, utan ordentlig uppstyrning av en stads- och landsbygdsplanering som är hållbar in i framtiden. Det finns tekniker, material och lösningar för att skapa ett i grunden bättre och mer eftersträvansvärt samhälle där även de ekologiska, sociala och kulturella dimensionerna får sitt rättmätiga utrymme. Det behövs projekt och områden som visar på och bevisar att så är möjligt. De kan utgöra förebilder för nya och viktiga krav från samhällets sida, samt ge vägledning för direktiv och förutseende lösningar inom finansiering och genomförande. Att se/uppleva inspirerande och framåtsyftande byggprojekt kan vara avgörande för en blomstrande samhällsutveckling utan påtagliga uppoffringar . Läs mer.


Aspekter av stor vikt 

HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING

 

1. Vi måste bort från det bildominerade samhället och prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik i vår samhällsplanering.

 

(Privatbilismen är enormt energikrävande. Planera städerna i första hand för gång och cykeltrafik, så att barnen tryggt kan cykla eller gå till skolan. Se till att kollektivtrafiken finns inom gångavstånd och att ny bebyggelse läggs i anslutning till kollektivtrafiken. Men även de som bor på landsbygden bör ha tillgång till en rimlig kollektivtrafik.)

 

2. Minska transporter och segregation genom blandad bebyggelse med både butiker, arbetsplatser, service och olika typer av bostäder.

 

(I stadsdelar med en blandad bebyggelse minskas transportbehovet. Förskolor, skolor och närbutiker bör finnas inom gångavstånd och i stadskärnorna bör det mesta av samhällsservicen finnas. För att uppnå detta behöver uppförandet av externa köpcentra begränsas, vilket gjorts i vissa länder. Se till att det finns mötesplatser både inomhus och utomhus såsom parker, kaféer, bibliotek och andra kulturaktiviteter. Främja demokratin genom att öka möjligheter till deltagande. Öka tryggheten genom att befolka gator och torg.)

 

3. Ställ krav på att nya områden ska innehålla lekplatser, grönområden, anläggningar för idrott, och andra fritidsaktiviteter.

 

(Vi och framförallt våra barn rör sig för lite. Vi har byggt upp många ensidiga bostadsområden där det finns för lite för ungdomar att göra vilket bidrar till bus och kriminalitet. Bygg sportanläggningar, bad, motionsslingor och ungdomsgårdar i närområdet. Balansera täthet och närhet med fritidsaktiviteter och grönområden i nyexploaterade områden. Detta minskar transporterna i samband med barns och vuxnas fritidsaktiviteter.)

 

4. Planera utifrån platsens mikroklimat, vattenflöden och vegetation, samt öka krisberedskapen genom stadsodlingar och alternativa vattentäkter.

 

(Klimatförändringen innebär nya utmaningar såsom skogsbränder, översvämningar, jordskred och stormvindar. I planeringen bör man anpassa bebyggelse och infrastruktur till dessa nya utmaningar som kommer att öka i framtider. Utveckla civilförsvaret så att sårbarheten minskas vid tillfälliga försörjningsavbrott av elförsörjning eller tillgång till vatten. Planera för en klimatanpassad närmiljö både när det gäller husplacering, grönstruktur och vattenflöden. Bebyggelse som blir solbelyst och vindskyddad kräver mindre uppvärmning. Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD innebär mindre asfalterade ytor, asfalt är ett fossilt material. Bevara och förstärk den biologiska mångfalden, föreskriv därför grönytefaktorer för nya stadsdelar, öka randzonen mellan stad och land genom gröna kilar. Se till att ekologiska korridorer binder ihop olika grönområden.)

 

5. Minska avfallsmängderna, framförallt plasten, ordna effektiv sopsortering och kretsloppssystem för både organiskt och oorganiskt avfall.

 

(Avfallsmängderna ska minskas och vi måste plastbanta. Plasterna tillverkas av fossila råvaror, de förorenar naturen och sopförbränning släpper ut växthusgaser. En särskild skatt på förpackningar bör införas och även en skatt på sopor. Allt avfall ska sorteras och gå till återbruk eller återanvändning. Trasiga saker ska kunna repareras och sånt som man inte längre behöver kan gå till ”second hand” butiker. Matsvinnet bör minskas. Organiskt avfall bör fermenteras eller gå till biogasproduktion. Det behandlade organiska avfallet kan, om det är tillräckligt fritt från smittämnen och skadliga kemikalier, ersätta konstgödsel, som är mycket energikrävande att tillverka och dessutom utarmar matjorden.)

 

6. De regler och den lagstiftning som behövs för att göra städerna hållbara måste utformas så att de inte drabbar landsbygdens befolkning på ett negativt sätt.

 

(Skogsbruket och jordbruket kan skötas så att de antingen bidrar till klimatförändringen eller så att de blir kolfällor. För att kunna förändra dessa näringar så att vi får en ökad kolinlagring i matjorden och i trädbestånden krävs mer arbetskraft på landsbygden. Därför behöver vi satsa på att skapa en levande landsbygd. För att göra livet på landet attraktivt måste även de som bor på landet ha tillgång till skola, vård och omsorg, butiker och service, samt en fungerande kollektivtrafik. Ett hållbart samhälle innebär både hållbara städer och en hållbar landsbygd eftersom även människorna i städerna behöver mat, vatten, virke och förnybar energi.)

 

KLIMATSMARTA, ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER OCH STADSPLANER

 

1. Ta fram krav och bidrag för energieffektivisering av befintlig bebyggelse. Detta är mycket viktigt eftersom de flesta hus redan finns.

 

(Äldre byggnader kan göras mycket energieffektivare genom inreglering av värme- och ventilationssystem, genom vindtätning, tilläggsisolering, fönsterbyte och värmeåtervinning. Ägare av bostadshus med EP mer än 100, vilket innebär 135 % av energiprestanda för nybyggnad, bör åläggas att energieffektivisera sina hus så att förbrukningen halveras till 2030. Ett kontrollsystem för detta behöver införas. Undantag för energisparåtgärderna kan medges i särskilda fall, där man inte vill förändra husens arkitektoniska eller historiska uttryck. Minska drivkraften för rivning genom att kräva att klimateffekten av att riva och bygga nytt skall vara utrett innan rivningslov beviljas. Ett förslag går ut på att koldioxidutsläpp och den ökade energianvändningen som ett nytt hus orsakar, ska kompenseras av byggherren genom energieffektivisering av befintlig bebyggelse.)

 

2. Inför skärpta och tvingande energikrav i Boverkets Byggregler (BBR) för nybyggnation. Alla nya hus bör byggas i passivhusstandard.

 

(EU har bestämt att framtidens hus skall vara så kallade ”Nästan 0-energihus”. Enligt internationella passivhusregler får energianvändningen för värme och ventilation inte vara högre än 15 kWh/m2, år. Eller ha ett maximalt värmeeffektbehov på högst 10 W/m2. Ett mål för varmvattenanvändning kan vara högst 15 kWh/ m2, år och ett långsiktigt mål för hushållsel kan vara 10 kWh/m2, år. Total energiförbrukning, för värme, varmvatten och hushållsel, bör alltså vara mindre än 40-50 kWh/m2 och år. Även vattenanvändningen och av pumpenergi kan minskas med ny vattensnål teknik.)

 

3. Främja användningen av material som inte orsakar stora koldioxidutsläpp i tillverkningsskedet, såsom trä och naturfiber.

 

(Inför ett krav på att redovisa klimatpåverkan av den projekterade byggnaden, i enheten ton CO2-ekvivalenter, och en maxgräns bör införas. Beräkningen skall utgå från ett livscykelperspektiv och redovisa hela klimatbelastningen för den nya byggnaden, både tillverkningen av de material som används, byggprocessen samt drift och underhåll. Det innebär i praktiken att man minimerar användningen av metaller, betong och plastmaterial och använder organiska material till stomme, isolering, tätskikt och fasad. När träden växer fångar de genom fotosyntesen upp koldioxid från luften. Virket och övriga organiska material i den färdiga byggnaden bildar då ett kollager, som minskar koldioxidhalten i atmosfären, så länge som byggnaden finns.)

 

4. Luftväxlingen i byggnaden påverkar både energiförbrukningen och inomhusmiljön. Kräv därför giftfria material och ytbehandlingar i husen.

 

(Eftersom vi vistas inomhus mer än 90 procent av tiden påverkar inomhusklimatet vår hälsa. Giftfria hus utrustade med behovsanpassad ventilation, som anpassar ventilationen till emissioner, antal personer i huset samt till luftfuktighet och årstider, kräver mindre luftväxling. Detta innebär ett lägre energibehov och bidrar därmed till minskade koldioxidutsläpp. Nationella gränsvärden för emissioner från byggmaterial, som innebär hälsorisker bör tas fram, vilket redan har gjorts i flera EU-länder. Byggmaterial kan innehålla många olika olämpliga kemikalier, därför bör en miljövarudeklaration, en EPD (Environmental Product Declaration), finnas för alla i huset använda produkter, dels för att det i framtiden kan visa sig finnas idag okända hälsorisker, dels som information för framtida återvinning av byggmaterial. Välj så sunda material som möjligt, miljöbedömningar finns i befintliga databaser.)

 

5. Ge bidrag till ökad produktion av förnybar energi, såsom uppsättning av solceller och solfångare på byggnader eller på marken.

 

(Sätt solceller på husen eller integrera solceller i husens tak och fasade så att de ersätta andra fasad- och takmaterial. Skuggstudier bör dock ställas för placeringen som krav för bidrag. Lagstiftningen angående nätkoncession bör ändras så att elnäten öppnas och det blir tillåtet att bygga egna lokala elnät samt att överlåta el direkt mellan olika fastigheter. Även solfångare för uppvärmning av varmvatten bör ges stöd, både på byggnader och i fjärrvärmesystem. Befintliga oljepannor bör fasas ut och på landsbygden bör bidrag ges för utbyte till effektiva biobränsleeldade pannor kopplade till värmelager. Värmepumpar är redan så kostnadseffektiva så där behövs inga bidrag.)

 

6. Skapa flexibilitetsresurser genom bidrag till smart styrning, av tillgång och användning av el, samt till korttidslagring av energi för att stabilisera elnäten.

 

(Man kan minska toppeffektuttaget genom effektvakter och man kan införa effekttaxa och effektgränser. Elavgifter måste ändras så att det är billigare att använda el vid elöverskott än när det är brist på el. Batteribank, av begagnade elbilsbatterier, hopkoppling med batteriet i elbilar, eller produktion av vätgas vid elöverskott är olika metoder för korttidslagring. Det finns också förslag på att ha både växelström (AC) och likström (DC) i husen. Lagring av varmvatten i ackumulatortank är en annan metod, det kan ske antingen i det egna huset eller i stora värmelager i fjärrvärmesystemen. Sådana gropvärmelager finns redan Danmark, de matas i överskottssituationer, med värmepumpar, som drivs med förnybar el, solvärme eller spillvärme. Då kan man minska eldningen av sopor eller skogsrester i kraftvärmeverken som värmer fjärrvärmen, vilket minskar utsläppen av växthusgaser.)