Konceptet innebär att ny byggnads klimatavtryck balanseras genom energieffektivisering i en eller flera befintliga byggnader.

Det betyder att man kommer att göra klimatavtrycket för den nya byggnaden så litet som möjligt och energieffektiviseringen i befintliga byggnader så stor som möjligt.

Det här konceptet skiljer sig från andra klimatberäkningar för byggnader tex Noll CO2 och LMF 30 på följande punkter:

1.     Det är lätt att pröva klimatpåverkan för alternativa konstruktioner i tidiga skeden.

a)     Ett beräkningsprogram (Excel) erbjuds

b)     Bara de dominerande delarna byggnadens livscykel hanteras, nämligen byggskedet och energianvändningen.

2.     Reducerat eleffektbehov och demonterbarhet belönas.

3.     Endast användning av flödande energi (sol-, vind- och vattenkraft) accepteras.

4.     Försäljning av egenproducerat el till nätet räknas inte in i byggnaden klimatbalans.

5.     CCS och Bio-CCS räknas inte in.

Bakgrund

Varje ny byggnad medför en ny klimatbelastning som behöver kompenseras för att inte den sammanlagda klimatbelastningen i landet ska öka. Klimatkompensation görs idag i stor omfattning för olika klimatbelastande aktiviteter. Ofta görs det på tveksamma grunder i utvecklingsländer. För att Sverige ska bli klimatneutralt år 2045, vilket är ett nationellt mål, krävs att utsläppen minskar kraftigt i Sverige. Därför bör klimatkompensation i första hand gå till att minska utsläppen här.

Miljöpåverkan från bebyggelsen svarar idag för mellan 10-40 procent (olika inom olika områden) av den nationella påverkan. Störst påverkan gäller energianvändning. Merparten av belastningarna står den befintliga bebyggelsen för. Framför allt måste energianvändningen i den befintliga bebyggelsen minska radikalt för att nå klimatmålen. En åtgärd, som oberoende av energikälla, minskar en byggnads miljöpåverkan är att minska dess behov av energi för uppvärmning och ventilation. För att åstadkomma detta behövs ombyggnadsinsatser.

Detta kommer inte till stånd utan någon form av stimulans. Därför skulle ett system för klimatkompensation i befintlig bebyggelse kunna bli en verksam drivkraft för att få ner svensk klimatpåverkan.

Förslag

Insamlingsstiftelsen Byggekologi inrättar en klimatkompensationsfond kallad ”rädda klimatet”. Klimatpåverkan från nybyggande eller annan klimatpåverkande verksamhet beräknas i ton CO₂-e (koldioxidekvivalenter). För varje utsläppt ton har ”utsläpparen” möjlighet att betala en avgift för klimatkompensation till fonden. Detta kapital kan sedan användas för att stödja energieffektiviseringsåtgärder i den befintliga bebyggelsen. Både nybyggaren och ombyggaren får certifikat på klimatkompensation och minskade utsläpp, vilket kan användas för till exempel marknadsföring. Energieffektiviseringsstöd söks hos fonden och utgår efter genomförd ombyggnad i proportion till det minskade energibehovet. Klimatpåverkan per kWh beräknas enligt schablon både vid nybyggande och vid besparing.

Om ett fastighetsföretag klimatkompenserar för en nybyggnad kan denne senare söka bidrag till en ombyggnad som minskar klimatpåverkan i sitt befintliga bestånd lika mycket som kompensationen för nybyggnaden. Därmed kan företaget få tillbaka sin klimatkompensationsavgift med avdrag för administrationsavgifter vid energieffektiviserande renoveringsarbeten.

Tillvägagångssätt

En byggnads klimatbelastning består dels av klimatpåverkan vid tillverkning av byggmaterialen, dels av klimatpåverkan vid drift. I båda fallen är det i huvudsak den energi som används vid tillverkning och drift som ger utsläpp av klimatgaser. Det som avgör driftens klimatpåverkan är dels byggnadens energibehov, dels hur den används, exempelvis hur varmt man har, vilka apparater som används, hur man duschar etc. Man kan säga att byggnadens utformning och installationer ligger inom fastighetsägarens ansvar medan brukandet är hyresgästen i högre grad ansvarig för. En byggnads utformning och installationer och deras klimatpåverkan är desamma så länge huset inte byggs om, medan brukandet varierar med hyresgästerna och deras livsstil. Därför är det logiskt att skilja på dessa olika typer av klimatpåverkan och lägga klimatskulden för utformning och installationer på fastighetsägaren och klimatskulden för brukandet på hyresgästen.

Här diskuteras fastighetsägarens klimatskuld och möjligheten att kompensera för denna genom reduktion av klimatpåverkan i den befintliga bebyggelsen. Ledande princip för utformning av byggnader som ska klimatkompenseras är användning av byggmaterial med liten klimatpåverkan och lågt energibehov, vilket också medför låg klimatpåverkan vid drift. Därför ingår inte lokal energitillförsel genom solfångare, solceller eller värmepumpar som kan kompensera för dålig värmeisolering och slösaktiga installationer. Utformas byggnader för låg klimatbelastning vid tillverkning och drift blir det sedan desto lättare att täcka driftbehoven med lokal energitillförsel. Sådana byggnader har alltid en fördel gentemot andra oberoende av vilka energislag som används och hur dom brukas.

Klimatskulden beräknas i ton CO₂-ekvivalenter. En byggnads exakta klimatskuld är omöjlig att beräkna och därför används förenklingar och schablonberäkningar för att få fram antalet ton CO₂-e som antas utgöra fastighetsägarens klimatskuld.

Dessa föreslås bestå i:

1.     Klimatbelastningen för tillverkning byggnadens grund, bjälklag, inner- och ytterväggar, vilka beräknas med ledning av konstruktionsritningar och data om klimatpåverkan per materialslag. Transporter ingår inte och inte heller själva byggandet. Dessa poster utgör vanligtvis en mindre del av den totala klimatpåverkan och datatillgången är dålig.

2.     Klimatbelastningen för ventilationsaggregat och kanaler beräknas genom schablonvärden för olika ventilationssystem och dess driftstrategier.

3.     Driftenergin för uppvärmning och ventilation beräknas genom en förenklad värmebalansberäkning baserad på standardanvändning och på månadsmedelvärden för klimatet på orten. Energianvändningens klimatpåverkan antas vara 100 g/kWh (motsvarar belastningen för Nordisk elmix). Klimatskulden innefattar 10 års drift. Klimatpåverkan förorsakad av driftel ingår med en generell schablon för belysning, apparater, hissar etc. samt schablonvärden för olika typer av ventilationssystem.

4.     Tillgodogjord spillvärme från människor och apparater beräknas med schablonvärden. Solvärmetillskott genom fönster bestäms av klimatdata och fönstrens storlek, prestanda och orientering.

För mer information kontakta Mauritz Glaumann +46 705-45 42 38 Mauritz.Glaumann@hig.se